Det enkla livet

Det vore enkelt att vanja sig vid det har livet. Ata nar man ar hungrig, sova nar man ar trott, bada nar man ar svettig. Om det inte vore for att jag vet att jag har tva hotellnatter till att sova pa nya, fina stallet och att bussen harifran gar en sondag, sa hade jag inte kunnat rakna ut att det ar fredag i dag. Och vore det inte for att solen gick ner for en liten stund sedan (och for att datorn avslojar tiden) hade jag inte vetat att klockan ar strax efter sex. Det vore rent utav busenkelt att vanja sig vid det har livet.

Nya hotellet ar fantastiskt. Casa Celeste ar ett litet, familjeagt hotell i Zihuatanejos absoluta centrum. Det ar forvisso bilfritt runt omkring, men fran barerna spelas musik och roster fran gatan utanfor bade pratar, skriker och sjunger. Men nar man gar in genom porten till Casa Celeste, sa bara drunknar alla ljud. Snart hor man faglar kvittra fran innergardens grona vegetation, kanske plaskar det till lite fran polen dar i mitten.

En trappa upp bor jag, i ett svalt och mycket smakligt inrett rum. Jag har en superlyxig dusch och en tva meter bred sang, ac och flakt. Alldeles utanfor finns en hangmatta pa terassen. Vid de sma sittgrupperna har och dar ligger sma boktravar. Om mornarna sager Esmeralda, som driver hotellet, glatt "Buenos dias, Camillita" och paminner om att det finns nybryggt kaffe ytterligare en trappa upp. Och nar jag kommit tillbaka till mitt rum efter dagar pa stranderna har omkring sa har staderskan format de nytvattade handdukarna till svanar pa min sang, som ocksa bestrotts med blommor.

Sedan sist har jag faktiskt inte gjort sa mycket mer an att bara koppla av. Jag har vaxlat mellan Playa la ropa och Playa las gatas, som ligger tvars over viken och dit man aker med bat. I dag har jag snorklat vid den sistnamnda stranden, och jag fick se bade vackra och fula fiskar under ytan. Jag fick inte se nagra sjostjarnor, dock, men jag hamnade mitt i ett jattestim av sadana dar gulsvart-randiga platta fiskar. Alltid nagot.

Andra aktiviteter jag agnat mig at ar ocksa sadant som jag skulle kunna tanka mig att fortsatta med resten av livet. Jag har atit god mat. Fisk- och skaldjursratterna har ar helt otroliga. Min nya favoritratt ar ceviche pa antingen fisk eller rakor, nagot som jag atit i princip dagligen den senaste veckan. Jag har last, notta pocketbocker plus superinformativa guidebocker om bade Mexiko och Costa Rica. Jag har solkramskladdat, nu ar jag inne pa tredje flaskan och jag har trappat ner fran solskyddsfaktor 50 till 30. Jag har traffat manga valdigt trevliga manniskor, som forgyllt bade dagar och kvallar med pratstunder, matsallskap och strandkompanjerande.

Sa, det gar verkligen ingen nod pa mig. Jag har bara nagra dagar kvar har i Mexiko, men jag sorjer icke. For efter guidebokslasandet forstar jag att det ar nagot alldeles fantastiskt som ligger framfor mig.